Dyk ner under ytan

Häpnadsväckande bytesjakt, fantastiska förvandlingskonsteroch giftiga stiletter allt finns med i vår första volym om arter som lever ihavet. De två djurgrupperna stjärnmaskar och slemmaskar är inte särskilt närabesläktade men de innehåller båda maskformiga djur som lever i havet. 

Snäckskal som hus

Stjärnmaskar Sipuncula lever på havets botten, där de gärnagräver ner sig eller bosätter sig i gamla snäckskal. Kroppen är oftajordnötsformig med en lång indragbar snabel. Längst ut på snabeln sitter enliten tentakelkrans som påminner om en stjärna, därav namnet. Med tentaklernafångar stjärnmasken föda direkt ur vattnet eller från bottenmaterialet. 

Världens längsta djur

Slemmaskar, eller nemertiner som de också kan kallas, har enextrem förmåga att sträcka ut och dra ihop sig. Faktum är att världens längstadjur, långsnöre Lineus longissimus, finns utanför den svenska västkusten och ären slemmask som helt utsträckt kan bli närmare 50 meter lång. 

Giftiga djur

Slemmaskar Nemertea har kanske inte det mest tilltalandenamnet man kan tänka sig, men det har sin förklaring. På kroppsytan finns ettillasmakande och giftigt slem, som gör att de inte behöver gömma sig förrovdjur utan kan ligga utsträckta fullt synliga på havsbottnen. Giftet är intedirekt farligt för människan, men det kan bedöva huden och ge stickningar ochsvullna fingrar. Karaktäristiskt för slemmaskar är snabeln som ligger i en egenhålighet i kroppen, och som kastas ut för att fånga in och hålla fast föda.Många slemmaskar är aktiva jägare som tar levande byten som mindre kräftdjuroch snäckor, och snabeln kan vara försedd med stiletter som punkterar bytet,eller klibbiga strukturer som håller fast det. 

Format Halvfranskt Omfång 188 sidor Språk Svenska Förlag ArtDatabanken SLU Utgivningsdatum 2010-09-28 Medverkande Per Sundberg Medverkande Helena Samuelsson ISBN 9789188506733