Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever. Vägen dit går genom någon typ av styrning eller självstyrning, ofta kopplad till en systematisk process. För lärare och skolledare handlar det om att förändra och förbättra undervisning och övrig skolverksamhet så att förutsättningarna för barn och elever att lära och utvecklas i linje med styrdokumentens mål styrdokumenten blir så bra som möjligt. 
I den här boken problematiseras olika aspekter av skolutveckling, såsom kunskapsuppdraget kontra det demokratiska uppdraget, lärares involvering i didaktiskt utvecklingsarbete och forskningsmetodens plats i läraryrket. Kapitlen fokuserar på olika nivåer, allt från lärarna i klassrummet till skolchefen i kommunen, som på olika sätt är involverade i skolutveckling. Beskrivningarna från olika skolformer visar att det finns likheter, men också strukturella skillnader när det gäller hur arbetet tar form beroende på i vilket sammanhang det utvecklas. 
Skolutveckling i terori och praktik är indelad i tre delar som har olika fokus. Den första belyser skolutveckling teoretiskt, den andra beskriver hur skolutveckling sker i olika skolformer och den tredje ger praktiska exempel på olika sätt att arbeta med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete.
Boken riktar sig till lärarstudenter och rektorer på lärar- och rektorsutbildning, men också till verksamma lärare och rektorer som vill fördjupa eller bredda sina kunskaper om skolutveckling och hitta inspiration i sitt eget skolutvecklingsarbete.
Bokens redaktörer Åsa Hirsh och Anette Olin, båda docenter i pedagogik vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare och praktiker från stora delar av landet.
Karim Hamza är docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Per Anderhag är verksam vid FoU-enheten på Stockholms stads utbildningsförvaltning samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Eva Lundqvist är lektor och docent i didaktik vid Uppsala universitet. 

Malena Lidar är lektor och docent i didaktik och verksam vid Uppsala universitet.

Irena Hanzek är verksam som rektor på en 7-9 skolan i Jönköping. 

Inger Eriksson är professor i pedagogik vid institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet. 

Pernilla Mårtensson är fil.dr. i didaktik med inriktning mot matematik vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University. 

Marina Karlsson är doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.

Mette Liljenberg är lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Annika Lilja är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Olof Franck är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

David Lifmark är lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Anna Lyngfelt är docent i litteraturvetenskap inriktad mot svenskdidaktik vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Christina Osbeck är professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. 

Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Karin Alnervik är lektor i pedagogik vid Örebro universitet och koordinator för praktiknära forskning i förskolan. 

Karin Rönnerman är professor em. vid Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och specialpedagogik.