30 år efter att lyssnandets pedagogik introducerades i Sverige erbjuder Höj hörstyrkan! Lyssnande pedagogik idag och i framtiden en breddad och fördjupad inblick i flera sätt att närma sig och praktisera lyssnande i förskolan och i förskollärarutbildningen. I boken skriver svenska och norska forskare, förskollärare, pedagoger, ateljeristor, pedagogistor, pedagogiska handledare och utvecklingsledare om sina kunskaper och erfarenheter av olika sätt att praktisera och tänka om lyssnande. Tillsammans uppmanar de förskolefältets olika aktörer att – som Filip fem år har kallat det – lyssna noga och ”höja hörstyrkan” i praktiserandet av lyssnande på flera nya sätt:
- Som en praktik som byggs upp med hjälp av flera olika teorier och didaktiska metoder för att möta både grupper av barn och varje individuellt barns lek, utveckling och lärande.
- Som en nyfikenhetsdriven praktik på kognitions- och utvecklingsvetenskaplig grund.
- Som ett arbetssätt med de allra yngsta barnens språk via danspraktiker.
- Som en fortbildningspraktik där pedagoger själva gör det barnen förväntas göra.
- Som ett arbetssätt som kräver specifika organisations- och ledningsformer.
- Som ett fenomen som kan analyseras filosofiskt och praktiskt för att inspirera pedagogers arbete med miljö- och klimatfrågor och andra avgörande framtidsfrågor.
I boken möts populärvetenskapliga versioner av forskningsartiklar och texter som bygger på kunskaper som växt fram under många års dokumenterad beprövad erfarenhet. Tillsammans kan de utmana förskolan att leva upp till sitt uppdrag genom att höja hörstyrkan och lyssna mer noggrant och på flera olika sätt.
Boken riktar sig främst till studerande på förskollärarprogrammet och verksamma förskollärare och rektorer.
Bokens redaktörer är Lena Aronsson, Camilla Eline Andersen och Hillevi Lenz Taguchi som alla har lång erfarenhet från förskolans värld som förskollärare, förskolechefer, rektorer och/eller lärarutbildare och forskare i Sverige och Norge.
Lisbeth Angelsen är rektor för Gydas vei förskola. 
Åse Bakken är innehållsansvarig på MUV Kreativt gjenbrukssenter Oslo. 
Dijana Barun är förskolestrateg i stadsdelen Rinkeby-Kista i Stockholms stad. 
Lise-Lotte Bjervås är filosofie doktor i pedagogik på Institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet. 
Gunilla Dahlberg är professor emerita vid Stockholms universitet. 
Christian Eidevald är docent i förskoledidaktik vid Göteborgs universitet och forskningsansvarig vid Göteborgs stads närmare 400 förskolor. 
Ingela Elfström är filosofie doktor och lektor i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. 
Teresa Elkin Postila, är filosofie doktor i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. 
Sofia J. Frankenberg är doktor i psykologi, docent i förskoledidaktik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot förskolan vid Stockholms universitet. 
Charlotte Geijer arbetar som verksamhetsutvecklare inom Göteborgs stads förskoleförvaltning. 
Lovisa Gustafsson arbetar som förskollärare med specialisering i skapande dans på Katarina Västra förskola i Stockholm. 
Harold Göthson är en av grundarna till Reggio Emilia Institutet och var dess ledare under många år. 
Bodil Halvars arbetar som universitetslektor och programansvarig vid förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet. 
Heidi Hauge har arbetat som förskollärare de senaste 25 åren, och är nu masterstudent vid Dronning Maud Minnes högskola för förskollärarutbildning. 
Kristin Hoen är förskollärare och har arbetat Reggio Emilia-inspirerat i 25 år. 
Johanne Ilje-Lien undervisar på förskollärarutbildningen på OsloMet. 
John Kaneko är leg.psykolog verksam i förskola och skola och doktorand i förskoledidaktik. 
Tarja Karlsson Häikiö är Fil. Dr. i konstvetenskap och bildvetenskap och professor i visuell och materiell kultur på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. 
Tove Lafton är professor i pedagogik vid förskollärarutbildningen på Osl