Att undervisa i ämnet religionskunskap är både spännande och roligt. Det är ett ämne där lärare och elever kan mötas i samtal om tro och mening, rätt och orätt, gott och ont. Det är också ett ämne där elevers erfarenheter är viktiga att ta vara på. Alla människor funderar över etiska och existentiella frågor och för religionsundervisningen utgör de en oumbärlig grund. Samtidigt finns bedömnings- och betygskriterier (Lgr22) samt kunskapskrav (gymnasiet), och utifrån dessa ska elevers ämneskunskaper bedömas. Detta ställer krav på en strukturerad, vederhäftig och klok undervisning. 

Det centrala innehållets rubriker i nationella kurs- och ämnesplaner är inte förhandlingsbara, men lärare har frihet att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Det är en frihet som är viktig att ta vara på. Samtidigt ställer denna frihet krav på att man som lärare är påläst och försöker följa vad som händer i aktuell debatt och forskning. 

Innehåll är strukturerat i sex teman: Religionsundervisning i ett kontextuellt perspektiv, Religioner och livsåskådningar, Religion och samhälle, Livsfrågor, livskådning och identitet, Etik och Religionsundervisning i en pluralistisk tid. Genom att presentera ämnesteoretiska och religionsdidaktiska perspektiv på hur det centrala innehållet kan uppfattas, vilka frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma och vilka forskningsperspektiv som kan bidra till en djupare och mer dynamisk förståelse, ger boken en grund för hur man som lärare kan utveckla sina ämneskunskaper. 

Denna andra upplaga av RELIGIONER, LIVSÅSKÅDNINGAR OCH ETIK är kraftigt omarbetad med fokus på nya kurs- och ämnesplaner för religionskunskap. 

Bokens redaktörer är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik, Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik, båda verksamma vid Göteborgs universitet, samt Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.
Håkan Bengtsson arbetar som lektor i religionshistoria och global kristendomen vid Teologiska institutionen i Uppsala. 
Ann af Burén är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. 
Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare. Han har tidigare forskat och undervisat vid Karlstads universitet. 
Daniel Enstedt är docent och lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet. 
Maria Essunger är universitetslektor och docent i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet. 
Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. 
Karin K Flensner är docent i utbildningsvetenskap och verksam som lektor vid lärarutbildningarna vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan. 
Karin Hedner Zetterholm är docent i judaistik vid Lunds universitet. 
Linda Jonsson är lektor i didaktik vid Mälardalens universitet och arbetar inom lärarutbildningen. 
Katarina Kärnebro är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. 
David Lifmark är lärare i religionskunskap och svenska, och lektor i Pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. 
Annika Lilja är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. 
Linnea Lundgren är fil doktor och forskare och lärare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola. 
Kristian Niemi föreläser i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Karlstads universitet. 
Staffan Nilsson är lektor i religionsvetenskap med inriktning mot etik och religionsdidaktik vid Södertörns högskola. 
Katarina Plank är docent i religionsvetenskap och verksam vid Karlstads universitet där hon forskar och undervisar. 
Signild Risenfors är docent i pedagogik och anställd vid institutionen för Individ och samhälle på Högskolan Väst. 
Anna-Pya Sjödin är docent i religionsvetenskap på Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.